Framgångsfaktorerna bakom resultaten i projektet Care-HERO Boden

Noggranna kartläggningar, ukrainsktalande personal och ett näringsliv som är villigt att testa nytt. Det är några av framgångsfaktorerna bakom resultaten i projektet Care-HERO Boden som hjälper nyanlända ukrainare i Boden. Nu har fler än hälften av deltagarna fått jobb.

Northvolts batterifabrik i Skellefteå, LKAB:s satsning i Gällivare på fossilfri järnsvamp, HYBRIT:s investering på fossilfritt stål i Luleå och H2 Green Steels fabrik i Boden. Det är bara några av de jättesatsningar som nu sker i norra Sverige och behovet av arbetskraft i regionen framöver är enormt. För att klara av den kompetensutmaning som finns arbetar Boden på flera spår för att attrahera ny arbetskraft. Ett av dessa är att ta tillvara på de arbetskraftsresurser som kommer i form av flyktingar från Ukraina.

I projektet Care-HERO Boden har fokus varit att ge nyanlända från Ukraina möjligheter till egen försörjning och stöd att hitta en bostad. Projektet är kopplat till massflyktsdirektivet som innebär att ukrainare som kommer till Sverige ska få skydd och ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Regeringen har vidare beslutat att mottagandet av flyktingar ska fördelas jämnt över landet. Syftet med Care-HERO Boden har varit att hjälpa ukrainare i Boden att få en bra start och fungera som en språngbräda in i samhället och yrkeslivet. Målet har varit att få deltagarna att bosätta sig på orten, integreras och bli en del av samhällsutvecklingen. Projektet har finansierats av Europeiska socialfonden.

Viktigt med kartläggning 

Efter att projektet avslutades den sista september 2023 kan de inblandade i Care-HERO Boden presentera glädjande resultat. Fler än hälften av de 150 personer som deltagit i projektet har kommit ut i arbete.

– Deltagarna har fått reguljära jobb och inte arbeten i form av arbetsmarknadsinsatser som annars kan vara vanligt i den här typen av projekt. I den samhällsomvandling som pågår har projektet visat vilka möjligheter som finns om vi vågar prova nya saker, säger Mailin Ellingsen, projektledare för Care-HERO Boden.

Ukrainarna arbetar nu i branscher som vård och omsorg, ekonomi, skog, och bygg och anläggning. För att lyckas matcha ut deltagare i så vitt skilda yrken har en nyckel varit att göra en noggrann kompetenskartläggning av de nyanlända. De projektanställda har tagit reda på vilka kunskaper olika personer besitter, vilka yrken som går att validera och vad deltagarna är intresserade av att jobba med. 

-Alla tre delar är viktiga för att lyckas få ut folk i jobb och få dem att stanna kvar på sina arbetsplatser. Men vi kartlade också fritidsintressen då livet utanför arbetet är ytterligare en viktig faktor för att få personer att trivas i Boden och komma in i samhället. Vi vill att de ska stanna kvar här på lång sikt, säger Helena Löfgren på Arbetsmarknad- och utbildningsförvaltningen på Bodens kommun.

Efter att ha tagit fram en kvalitetssäkrad mall har kartläggningen genomförts av ukrainsktalande personer. Också det kan ha varit en nyckel till framgång.

– Vi har sluppit språkförbristningar och kulturella missförstånd. Jag tror att det har varit oerhört viktigt för att kommunicera så bra som möjligt och skapa relationer som håller över tid.

Hundratals från näringslivet

Vid sidan om kartläggningen byggdes en bank upp med företag i Boden som var och är i behov av arbetskraft. Bland annat i samarbete med Boden Business Park. Behoven matchades mot deltagarna. En utmaning i arbetet var att mota och bryta fördomar i näringslivet, till exempel vad gäller att alla i personalstyrkan behöver prata svenska. 

– I början tyckte en del företag att det kändes läskigt att anställa personer som inte kan det svenska språket, men där har det skett en stor förändring över tid, säger Mailin Ellingsen.

En lösning har varit att ta fram en värdskapsutbildning.

– Vi ville arbeta med vårat värdskap och skapade därför en utbildning för arbetsgivare där de fått lära sig om värdskap och hur man löser språk- och kulturkrockar. Mellan 350 och 400 personer i näringslivet har gått utbildningen. Vi har en lärare som annars arbetar med svenska för invandrare, sfi, som hållit i utbildningen och utformat den efter varje företags unika behov. Vi har även kunnat hjälpa till med språkstödjare och tolk ute på företagen när så har behövts, säger Mailin Ellingsen.

Men även om det svenska språket inte varit en nödvändighet för att få ut ukrainare i jobb har det svenska språket prioriterats. Boden var en av de kommuner i landet som var först ut med att erbjuda svenska för invandrare, sfi, till nyanlända ukrainare. 

– Många har lärt sig språket väldigt snabbt på grund av det. Så även om deltagarna inte alltid behöver prata svenska på sina arbetsplatser är sfi en extremt stor framgångsfaktor i det här projektet.

Hårt jobb

Att jobba med upptagna företagare kan vara en utmaning. Men behovet av arbetskraft i Boden är massivt, vilket kan ha underlättat samarbetet och matchningen. Dessutom har de anställda inom Care-HERO, Boden-projektet arbetat intensivt med storytelling och kommunikation mot målgruppen. 

– Vi har bland annat lyft goda exempel på företag som tagit emot nyanlända från Ukraina för att inspirera andra företag att ta samma steg, säger Charlotta Lennartsdotter, kommunikatör i projektet.

Lägg därtill att projektledarna träffat många entreprenörer och chefer öga mot öga. Både vad gäller besök ute på företag och genom inbjudningar till olika träffar, till exempel regelbundna samverkansfrukostar.

– Strategier och mallar kan vara viktiga. Men det går inte komma ifrån att det krävs ett hårt jobb hands on. Utan det hade vi inte kommit så långt som vi har gjort. Alla vi som arbetat i projektet har goda nätverk vilket underlättat arbetet, säger Mailin Ellingsen.

Brist på bostäder

Precis som med näringslivet har projektet även arbetat nära föreningslivet och civilsamhället. Till exempel har Svenska Kyrkan, Boden City och Boden Hockey varit några av aktörerna de samarbetat med. Bland annat i form av aktiviteter. Ytterligare aktörer som haft en avgörande betydelse för livet vid sidan om arbete är de olika fastighetsägarna.

– Det finns tyvärr för få bostäder i Boden, och det tar tid att bygga nytt. Det spelar ingen roll hur mycket folk vi lyckas matcha ut i arbete om de inte har någonstans att bo. Då finns risk att en del flyttar på grund av det, säger Mailin Ellingsen och förklarar att många fastighetsägare ställt upp på ett fantastiskt sätt.

– Vi har haft en jättebra dialog med dem och de har gjort allt vad de kunnat för att skaka fram bostäder. Det har räddat många ukrainare kvar i Boden. Om vi inte arbetat med projektet hade vi kanske inte haft tiden att föra den här dialogen med alla de som har bostäder att hyra ut.

Med anledning av bostadsbristen har projektet även tittat på bostäder en bit utanför Boden. Men nästa utmaning har då istället varit bristen på kollektivtrafik.

– Det är något som hela Boden behöver utveckla vidare. Det finns mycket potential ute i byarna, men kollektivtrafiken är ett hinder just nu.

Metod för framtiden 

När projektet nu ska summeras ser projektledarna att de kan använda den modell de byggt upp för att ta emot andra personer som kommer från utlandet för att arbeta och bosätta sig i Boden. Hela kommunen är beroende av det för att kompetensförsörja både offentlig sektor och näringslivet. 

– Det finns flera moment som vi vill implementera i ordinarie verksamhet när vi tar emot andra nyanlända. Till exempel kompetenskartläggningen, samarbetet med näringslivet och värdskapsutbildningen. Det är tre avgörande nycklar om vi ska lyckas, och de kan vi använda även med andra grupper, säger Helena Löfgren. Thomas Fägerman, vd på Boden Business Park, är inne på samma spår. 

– Det har gett oss en ny dimension och en öppning för att jobba med en annan målgrupp än den vi är vana vid för att utveckla näringslivet. Vi har lärt oss vikten av att se behoven hos dem vi möter och det har bidragit till en generell kunskapshöjning kring att ta emot arbetskraft från andra länder. Projektet har fått oss att öppna ögonen för att jobba på andra sätt. Det är jätteviktigt där vi står i dag med ökad globalisering och brist på arbetskraft, säger han.